Fotograf: Christine Olsson/TT, PA Photos/TT

Hennes nya batteri kan förlänga körsträckan med 70 procent och hans nygamla teknik är dubbelt så effektiv. Den svenska batteridrottningen och den engelske superuppfinnaren kan sätta Teslas megafabriker ur spel.

Christina Lampe-Önnerud kan efter fyra års forskning i det tysta lyfta på locket till sin nya uppfinning.

“Det känns som om jag har tränat hela livet för just det här kapitlet. Nu satsar jag all min kraft, min erfarenhet och mitt nätverk på att vara behjälplig i kampen mot klimatförändringarna. ”

Ivern i Christina Lampe-Önneruds röst går inte att missa.

Nu kan en av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer äntligen visa upp sitt nya litium-jonbatteri för omvärlden, en konstruktion som genom sin innovativa förpackning ger betydligt högre effekt till lägre kostnad, tar mindre plats och är säkrare än dagens lösningar.

“Om vår batterilösning placeras i en Tesla skulle den kunna öka körsträckan med 70 procent. Till lägre kostnad”, menar Christina Lampe-Önnerud som sedan många år tillbaka är bosatt på den amerikanska östkusten med sin familj. Det var också där hon startade sitt förra batteribolag, Boston Power.

“Egentligen har Elon Musk och jag samma åsikt när det gäller små enheter. Men medan hans idé var att ta laptopbatterier, sätta ihop dem i ett tråg och addera säkerheten på utsidan har vi placerat allt inuti en burk av aluminium. ”

Hon beskriver uppfinningen bakom sitt nya bolag Cadenza Innovation som en energilegobit för ingenjörer, just det hon lovade i sitt TED-talk för fem år sedan.

“Det handlar om ett nytt sätt att paketera energi. Vi har placerat battericylindrarna tätare och satt dem i en keramisk insats med både termisk isolering och ett brandsläckande material. Denna insats har vi placerat i en aluminiumburk för att få optimal kylning. Genom den här lösningen har vi kunnat ta bort en massa onödiga komponenter och få ut mer energi per volym. Förenklat kan det jämföras med en Harry Potter-bok som du kan hålla i ena handen, enkel på utsidan men avancerad på insidan. ”

Batteriet är framtaget främst för bilar, bussar och grävmaskiner, samt för användning i ett elnät där alltmer energi produceras lokalt med hjälp av förnyelsebara källor.

“Genom att matcha det med energilagring så att elnätet blir mer jämnt belastat kan vi ta oss ur den fossila världen helt och hållet”, konstaterar Christina Lampe-Önnerud.

Med fler än ett dussintal sökta patent och fyra godkända har Cadenza Innovation under sommaren genomfört sin första externa finansieringsrunda under ledning av amerikanska Golden Seeds.

Med 5 miljoner dollar i tillväxtkapital kan Christina Lampe-Önnerud och hennes team på tio medarbetare, inte minst hennes man Per Önnerud, ta nästa steg mot marknaden och anställa fler.

“Jag tror att vår lösning kommer att finnas på marknaden om två år. Men eftersom vår affärsmodell är byggd kring licenser kommer användarna inte att se att det är vårt batteri som ligger bakom. ”

Men det handlar inte bara om att sälja licenser och sedan släppa taget.

För Christina Lampe-Önnerud är det viktigt att vara med kunderna hela vägen till marknaden i ett partnerskap. Bland de bolag som Cadenza Innovation samarbetar i dag med finns Fiat Chrysler, ABB och den amerikanska aluminiumjätten Alcoa.

Det brittiska bolaget Dyson med den 69-årige uppfinnaren James Dyson i spetsen köpte batteribolaget Sakti3 för 90 miljoner dollar förra hösten.

Nu räknar han med att spendera 1,4 miljarder dollar under de närmaste fem åren för att kunna ta upp kampen med bolag som elbilstillverkaren Tesla som har stora planer för sina gigantiska batterifabriker – Gigafactory i Nevada.

Den globala marknaden för litium-jonbatterier är i dag beräknad till 40 miljarder dollar, enligt analysfirman Lux. År 2020 är tanken att en enda Gigafactory ska tillverka fler litium-jon-batterier än vad som tillverkades globalt 2013.

Sakti3 och James Dyson tror dock inte att litium-jon-tekniken är framtidens teknik.

Bolaget har utvecklat batterier som bygger på halvledarteknik och keramiska lager i stället för de elektrolyter som driver dagens litium-jonbatterier. De hävdar att deras batterier håller dubbelt så länge, att de kan lagra 30-50 procent mer energi på samma yta och att de går betydligt snabbare att ladda. Tekniken har dock bara demonstrerats i laboratoriemiljö än så länge.

Experter som Forbes har talat med menar att kostnaden utgör en stor utmaning för Sakti3. Till och med ett batteri med blygsam kapacitet kostar 2 000 dollar att producera i dag.

Dyson är värderat till cirka 4,8 miljarder dollar – James Dyson äger hela bolaget. Företaget har 58 produkter som såldes för 2,4 miljarder dollar under förra året. Nettovinsten landade på 340 miljoner dollar. James Dysons oräddhet får honom att hela tiden testa nya produkter. Han räknar med att investera hundratals miljoner dollar på att utveckla nära hundra nya produkter fram till 2020. Många ska handla om personvård och olika sorters ljusteknik. Storsatsningen rör ändå batterier.

“Vi återuppfinner oss själva hela tiden”, säger James Dyson till Forbes som hävdar att han snart ska kunna producera sitt revolutionerande batteri.

Dyson är dock bara ett av alla bolag som tittar på halvledarbatterier. Toyota och Nissan är ytterligare exempel.

Skulle tekniken verkligen få sitt genombrott kan Teslagrundaren Elon Musk få svårt att ställa om produktionen vid sina Gigafactories. Han är dock inte särskilt orolig, utan räknar kallt med att det borde ta minst 2-4 år innan teknik som bygger på halvledarbatterier kommit upp i massproduktion.

Chris Robinson som är specialist på halvledarbatterier vid Lux Research håller med honom.

“Det lär dröja minst ett decennium innan halvledarbatterier är konkurrenskraftiga”, säger han till Forbes.

http://www.va.se/nyheter/2016/10/28/teslas-raddning-och-varsta-mardrom/

Jill Bederoff och Karl-Johan Byttner, October 28, 2016